Tutkimus

Muita tutkimuksia Helsingin nuorista

När det har brustit på många ställen i vuxenvärlden, i föräldraskapet, i skolvärlden, hos oss yrkesmänniskor. Professionellas perspektiv på unga i servicesystemet.

Att forska i temat ungdomar är aktuellt, området är brett och man kan närma sig tematiken från flera olika aspekter. Att praktikforskningen vid Mathilda Wrede-institutet under 2014-2015 fokuserar på utsatta unga i kombination med interprofessionalitet och samverkan professionella emellan, baserar sig dels på institutets strategi för åren 2014-2017, men även på ett behov från praktiken. Utmaningen blir att samla ett mångprofessionellt praxisnätverk kring svenskspråkiga unga i Helsingfors, som sträcker sig över sektorgränser.

Temat som ligger i fokus i denna kartläggning berör ungas mångdimensionella (multifaktoriella) och mångtydiga behov av stöd och service. Tyngdpunkten ligger på unga med psykisk ohälsa samt vårdkedjor. Forskningsuppdraget är uppdelat i två delar. Den första delen baserar sig på ett kvalitativt intervjumaterial (n=40) som samlats in i Helsingfors i april-september 2014. Fokus låg på de professionellas syn på unga i servicesystemet. Samtliga intervjuade representerar ett brett spektrum av välfärdstjänster inom social- och hälsovård, skolan, arbetsförmedling samt tredje sektorn. Resultaten visar att de främsta utmaningarna berör fungerande samverkan aktörer emellan samt om att fånga upp mellangruppen ungdomar som mår dåligt och inte får tillräckligt med hjälp, de unga som faller emellan primärnivån och den psykiatriska specialsjukvården. De professionella lyfte fram unga i en ”gråzon”, vars problematik kan vara svår att ringa in, samtidigt som gruppen ej heller alltid passar in i det rådande servicesystemet. De professionella uttryckte vidare ett behov av långvariga stödpersoner för utsatta unga.

Kritiska områden i kartläggningen berörde bland annat den svenskspråkiga servicens splittrade och resursmässigt begränsade karaktär, servicens skiftande tillgänglighet och form samt den psykiatriska vårdkedjans många faser. Skolfrånvaro skildrades som ett svårtacklat problem, en allvarlig trend som kräver uppmärksamhet. Kartläggningen visade att det är ett relativt begränsat antal svenskspråkiga helsingforsunga som är i behov av vård på specialistnivå, samtidigt som en stor press läggs på bashälsovården och det arbetet som förverkligas av skolornas elevvårdsgrupper. Hur stor andel unga som använder finskspråkig service kräver ytterligare utredning.

I kartläggningen ingår professionellas förslag på åtgärder som kunde förebygga att unga faller utanför servicesystemet. Utvecklingsrekommendationerna är delvis konkreta åtgärder för att förbättra kommunikationen och informationsspridningen aktörer emellan, i första hand för att utveckla samverkan. Till dessa rekommendationer hör att samla det svenskspråkiga serviceutbudet i Helsingfors till en webbtjänst, för att förbättra aktörers kännedom om varandra och skapa kontakt. Till samma kategori hör införandet av strukturerade regelbundna dialogiska möten och seminarier.

Till rekommendationerna hör vidare utveckling av befintlig verksamhet, inte nödvändigtvis skapandet av nya verksamhetsformer. Det finns en hel del verksamhet, som kunde vidareutvecklas och få en mångsidigare karaktär. Den befintliga verksamheten kan även utvecklas med hjälp av brukarmedverkan. Hur upplever klienterna servicen och vilka är deras behov?

Ytterligare finns behov för att säkra den svenskspråkiga personalens ställning inom olika enheter. Då svenskspråkig service är integrerad i finskspråkig service är det viktigt att även förmannen är väl insatta i det svenskspråkiga serviceutbudet och i den svenskspråkiga befolkningens behov av service. Tillgången till svenskspråkig service är sårbar om enheterna är för små och antalet professionella som arbetar med de svenskspråkiga unga är litet. Enheterna måste vara tillräckligt stora för att kunna garantera service och ha tillräcklig kunskap om området.

Frågan som kvarstår är – hur ser de unga själv på sina behov vad beträffar service som stöder den psykiska hälsan? Hur ser servicesystemet ut ur ett brukarperspektiv och hur kunde det utvecklas? Dessa frågor står i fokus under forskningsåret 2015 inom Mathilda Wrede-institutet och utgör den andra delen av forskningsuppdraget. Forskningsuppdraget fortgår under året 2015 och sammanfattas till en slutrapport till januari 2016.

Aiheeseen liittyvät tutkimukset
Aiheeseen liittyvät kirjoitukset