Syftet med kartläggningen har varit att kortfattat och beskrivande kartlägga och analysera hur den svenskspråkiga servicen utvecklas inom de så kallade Navigator-modellerna i huvudstadsregionen. Hur når servicen de svenskspråkiga unga? Fokus är på Navigator-verksamheterna i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo och Vanda) med en utblick på arbetet i Vasa.

I kartläggningen ingår även några ungdomsperspektiv. De ungas delaktighet i utvecklandet av den nya välfärdsservicen är av central betydelse. Rapporten avslutas med slutsatser och rekommendationer för fortsatt arbete kring utvecklingen av den svenskspråkiga servicen.

Flertalet studier har problematiserat ungas ställning i relation till välfärdstjänster och servicesystemet. Inte sällan har servicesystemet beskrivits som splittrat eller som en snårig djungel som är svår att greppa och ta sig fram i. Det förefaller som om Navigator-modellen svarar på ett viktigt servicebehov och utgör ett steg i rätt riktning när det gäller organisering av sektoröverskridande välfärdstjänster för unga och unga vuxna. Det är framför allt de ungas feedback och serviceupplevelser som ser lovande och positiva ut.

Då de treåriga Navigator-pilotprojekten i huvudstadsregionen kommit halvvägs i sitt arbete hösten 2016 har det svenskspråkiga arbetet kommit igång småskaligt.Vid varje Navigator i Helsingfors, Esbo och Vanda arbetar en koordinator deltid för det svenskspråkiga arbetet. Förhoppningen är att Navigator-satsningarna kan föra de finsk- och svenskspråkiga servicenätverken närmare varandra. Flera i personalen vid Navigatorerna i dagsläge erbjuder service även på svenska, men informationen om dessa möjligheter till svensk service är bristfällig.

Till största delen förverkligas den svenskspråkiga servicen i både huvudstadsregionen och i Vasa med hjälp av samarbetsnätverk.Essensen i Navigatorerna är trots allt det mångsektoriella och mångprofessionella arbetet genom den ovannämnda lågtröskelprincipen och förverkligat genom betjäning från en och samma lucka. Av vikt är att utgå från den unga som helhet. Frågan är om det mångprofessionella arbetet kan fungera i nätverksform. Vilka är möjligheterna och utmaningarna i en dylik lösning?

Ett centralt och viktigt initiativ har nyligen tagits för att stärka och komplettera det svenskspråkiga arbetet i huvudstadsregionen. Målsättningen är att under hösten 2016 och våren 2017 via ett pilotprojekt skapa en ny form av handlednings- och vägledningsshelhet för Navigator-enheternas svenskspråkiga kunder i åldern 15–29 år i Helsingfors, Esbo och Vanda. Piloten innefattar både organisering av handlednings- och vägledningshelhet samt uppbyggnad av svenskspråkigt nätverk. Meningen är att servicehelheten skall basera sig på Navigatorns grundidé om att unga får mångsektoriella tjänster från ett ställe. Verksamhetens centrala målsättning är att öka ungas sysselsättning i form av jobb, studier eller företagsamhet. Uppföljning och utvärderingen av pilotprojektet blir central för en vidare utveckling av verksamheten.