Tutkimus

Muita tutkimuksia Helsingin nuorista

Unga och psykisk ohälsa - praktikforskning i Helsingfors

Denna studie förverkligades genom ett tvåårigt forskningsprojekt berörande temat ungdomar och psykisk ohälsa. Ifrågavarande forskning har grundat sig på ett samarbete mellan forskarsocialarbetare, praktiker, servicebrukare och beslutsfattare. Syftet med att involvera flera aktörer handlar om att utvidga perspektiven och att genom en bredare förståelse för forskningstemat kunna utveckla praktiken. Forskningen indelades i två delstudier, där det första syftet var att kartlägga hur ledande aktörer tolkar svenskspråkig service i Helsingfors som stöder ungas psykiska hälsa samt att beskriva spektrumet av de ungas problematik för att få en uppfattning om svårnåbara unga eller unga som riskerar att falla igenom servicesystemet.

I den första delstudien framkommer att unga som riskerar att falla utanför servicestrukturer inte utgör en enhetlig grupp. Professionella beskriver sina målgrupper och sitt klientel utgående från den instans eller sektor där de verkar, vilket innebär att beskrivningarna varierar och ger en heterogen bild av unga som målgrupp samt möjliga olika riskgrupper. ”Gråzonunga”, unga med skolrelaterad problematik, med skolfrånvaro och avhopp i fokus, samt unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar var grupperingar som växte fram ur analysen. Dessa grupperingar är ej heller i sig entydiga till sin karaktär och kan delvis överlappa varandra.

De sammanlänkande drag som de professionella lyfter fram handlar om utmaningar för utsatta unga att hitta sin plats i det nutida samhället parallellt med att unga ställer höga krav på sig själva. Detta blir synligt i koppling till en kärvare arbetsmarknad samt en betydligt längre och mer utdragen övergångsperiod från skola till arbete för en del unga. Samtidigt som forskningen är ofullständig gällande området vet vi att skolprestation och arbetslöshet har tydliga kopplingar till den psykiska hälsan. Kännedomen bland professionella om att en del unga dröjer med att söka hjälp lyfts även fram. Att ta det första steget som ung kan vara utmanande och leda till att hjälpsökandet skjuts fram under en lång tid. Därför är låga trösklar inom mentalvården för unga avgörande. En önskan om att kunna jobba utanför kontorsutrymmen, närmare de ungas naturliga miljöer och vardag, lyftes fram specifikt av ungdomspsykiatrin.

Analysen av ungdomsperspektivet lyfter fram flera aspekter på ungas syn på psykisk ohälsa och servicesystemet, där bemötandet av unga ter sig centralt och eventuellt som det allra viktigaste. Grundläggande är att bli sedd och hörd samt respekterad - och inte negligerad eller ifrågasatt i en situation som ofta kan te sig känslig och svår. Flera unga berättar om hur de bemästrat svåra situationer på egen hand under långa perioder. Att hantera psykisk ohälsa på egen hand förknippas med ett minimerade och förminskade av symtomen på psykisk ohälsa. Man genomgår tunga perioder utan att alltid behöva veta vad det handlar om. Osäkerheten och skammen över det egna måendet bidrar vidare till ett förminskande av symtomen. Trösklarna har upplevts som höga av flera unga, och undvikandet av att söka hjälp har tagit sig uttryck på olika sätt. För en del kan det handla om social isolering eller långvarig skolfrånvaro, för andra kan det förknippas med olika former av självskadebeteende, som ätstörningar och sexuellt destruktivt beteende.

Ett framträdande resultat är att de unga belyser behovet av breddat kunskapsunderlag vad gäller psykisk hälsa och ohälsa. Unga önskar ökad information om psykisk hälsa och ohälsa och föreslår själva skolan som kanal för detta.

Flera av informanterna berättar om hur viktigt det är att ha ett tryggt ställe att gå till. En del kallar det för vardagsrum. Det handlar om verksamheter som är okomplicerade att närma sig. Det är fråga om mobbningsfria zoner där man inte blir stämplad eller konstant bedömd. Inom ramen för verksamheterna finns även ofta andra unga som befinner sig i en liknande situation vilket redan i sig utgör ett stöd.

Frida Westerback - Mathilda Wrede-institutets forskningsserie 2/2016

Aiheeseen liittyvät tutkimukset
Aiheeseen liittyvät kirjoitukset